Kom och tänka på när vi åkte upp till Fredriks pappa i vintras. Han bor uppe i Värmland och där blir det vinter på riktigt, vilket jag upptäckte när jag kom upp dit att vi uppenbarligen inte har här nere i Skåne.

Jag hade ett par "vinterskor" på mig som gjorde att jag höll på att frysa fötterna av mig, inga termobyxor, eller andra tjockare byxor för den delen, och inga tjocka sockor. Hur hade jag tänkt överleva en vinter utan detta med mig vet jag inte.

Jag kände mig som en stereotyp av den dumma stadsbon. Det där puckot som inte inser att man måste ha mer kläder på sig när man är ute i minus 10-15 grader i några timmar, än vad man har när man är ute i fem-tio minuter för att komma till tåget. Tillägas kan att jag har varit ute i snö, jag vet vad det är för något. Dessutom har jag alltid bott i småhållor, så någon stadsbo är jag definivt inte =/

Var den korkade stadsbon än kom ifrån resulterade den i att jag fick låna: ett par alledeles för stora skor, ett par för stora blåa strumpor och ett par grå-vit kamouflage termobyxor, behöver jag säga att även dessa var för stora???

Men det värst av allt, jag och Fredrik hade likadana byxor på oss, då inte heller han hade ett eget par med sig *haha* Jag är lättroad jag vet, men det är verkligen inget snyggt och ser hel-löjligt ut.

Men man lär sig av sina misstag, nästa gång åker vi upp på sommaren istället ;-D

 
Matchande kamouflage-katastrof    Kort och gott en enkel kamouflage-katastrof